Vad är Humörfyren?

I GP igår kunde man läsa  i en intervju med mig att Humörfyren har lagts på is och att den inte kommer att tändas innan jul. När jag läser det som står i tidningen inser jag att jag tydligen har uttryckt mig väldigt otydligt de två eller tre gånger Johanna Hagström intervjuat mig om saken, så jag vill gärna ge min bild av detta.
För ett par år sedan ledde Ana Betancour, professor i konst på Chalmers Arkitektur, ett projekt som kom till i samverkan med kulturförvaltningen och stadsledningskontoret med namnet DiverCity. Projektet handlade om konst och hållbar utveckling och efter en kort tid gick det in i visionsarbetet för Centrala Älvstaden. En publikation med dess resultat kommer troligtvis att bli klar under våren.
Under projektets gång redogjorde Ana Betancour för ett konstnärsdrivet projekt i Hackney i London som hette "Kvarnen". Det gick ut på att man odlade biodynamiskt på ytor som var under omvandling, malde säd i en tillfällig kvarn, bakade bröd och sålde brödet i närliggande butiker. Det var även ett pedagogiskt projekt som involverade barn och ungdomar.
I samband med det projektet diskuterade vi att göra något liknande i Göteborg. Jag fick då idén att man kanske skulle bygga någon sorts fyr vid älven som var kopplad till vattenståndet. När vattenståndet var normalt skulle det lysa grönt, när vattnet i älven steg över det normala skulle det lysa rött. Det var ingen humörfyr, utan en vattenståndsmätare i form av en sorts fyr; eftersom fyren är en bra göteborgsk symbol (inte bara i GPs recensioner). Det var helt kopplat till tanken om hållbar utveckling och lokaliseringen jag tänkte på var någonstans i Frihamnsområdet.
Det hände dock ingenting med detta projekt förrän jag i ett annat sammanhang stötte på olika personer, bl.a. från Interactive Institute i Kuggen på Lindholmen. Under de samtalen kom tanken på en Humörfyr upp, även med hänvisning till liknande projekt i Stockholm på Hötorget och Teleplan. Där hade man jobbat med appar som laddades ned till telefoner med vilka besökare kunde ange sitt humör och möjligen andra saker. Det tyska telebolaget 02 hade liknande möjligheter på sin webb där man kan visa hur större tyska städer mår osv. Parallellt tog jag med tankarna till 2021-rådet, och vi lade till dem till de ytterligare ca 2000 idéerna som kommit fram i dialogen kring 400-firandet.
Älvstranden Utvecklings AB, som sitter med i 2021-rådet, nappade på tanken att skapa en interaktiv händelse någonstans längs älvstränderna och lanserade istället idén att fråga Göteborg Energi om de kan tänka sig att upplåta den högsta skorstenen vid energiverket i Rosenlund.
Vid det här laget hade vi övergivit tankarna på just en Humörfyr, utan talade mer om en sorts dialogfyr som kan kommunicera alla möjliga saker. Skorstenen och eventuellt det stora glasfönstret på energiverkets västra sida såväl som fasaden på östsidan skulla kanske kunna användas för konstnärliga installationer, opinionsundersökningar av olika slag, humörrelaterade frågor, volymmätningar av applåderna vid Göteborgsoperan, signaler när ett nytt barn föds i Göteborg m.m.
Innan sommaren tog vi kontakt med Göteborg Energi som lovade att pröva saken och återkomma med ett förslag till samarbetsavtal inom ramen för 2021-arbetet.
Att installera en sådan anläggning som ska hålla några år är dock inget som görs i en handvändning. Det finns tillståndsfrågor både vad gäller sjöfart och flygtrafik som måste utredas. Vi har haft en avstämning med Göteborg Energi och vad jag förstår pågår arbetet med ett avtalsförslag. När det är klart får vi se vad som är möjligt att göra.
I gårdagens artikel kunde det se ut som om projektet lagts på is, vilket inte alls stämmer. Det stämmer inte heller att skorstenen inte kommer att lysa innan jul. Göteborg & Co, som dels har projektet som utvecklingsprojekt inom 2021-arbetet, men också driver Julstaden tände igår en annan installation i skorstenens topp, för att man ska kunna få en försmak av hur det kan se ut.
 Rosenlundsskorstenen är särskilt lämpad påpekade Älvstranden, eftersom den syns från större delen av centrala stan,men också ifrån större delen av södra Hisingen. Därför skulle den kunna bli en angelägenhet för en stor del av göteborgarna.