tisdag 26 mars 2013

"Vi är romer" på Göteborgs stadsmuseum

Sedan i lördags pågår utställningen "Vi är romer" på Göteborgs stadsmuseum. Den är producerad av och med romska aktivister, frilansare och museet.
Det finns en ganska omfattande mytbildning kring romsk kultur och ett av syftena med utställningen är att problematisera sådana myter och låta besökarna möta enskilda människor som får berätta.
Ibland kan man vara med om saker som gör att åtminstone delar av ens världsbild rubbas lite.
När jag går igenom utställningen och ser de enskilda människornas ansikten och läser om deras historia blir jag djupt påverkad. Dels förstås över de enskilda personernas öden, men kanske i lika hög grad av frågan som tränger sig på; hur är det möjligt att det fortfarande finns sådan osannolik diskriminering i samhället?
Det är många år sedan jag slutade tro att Sverige var ett mer människovänligt land än andra i Europa. men att diskrimineringen och de himmelsskriande orättvisorna haft och har sådana proportioner visste jag inte.
Å ena sidan känner jag bara sorg, över att det uppenbarligen är så här. Att det finns en folkgrupp mitt ibland oss som är outcast, som nästan saknar medborgerliga rättigheter, som aldrig fått vara en vanlig del av samhället.
Å andra sidan är det hoppfullt att frågan nu åtminstone kunnat problematiseras och att de berörda själva tagit en stor del i arbetet och att det inte är en produktion av andra om romerna.
En utställning kanske inte ändrar på orättvisorna och förändrar verkligheten på något avgörande sätt, men den kanske kan vara början på ett nytt samtal och nya sätt att försöka minska diskrimineringen och förbättra villkoren och rättigheterna för en alltför utsatt grupp.
Utställningen pågår t o m 12 januari 2014, så det finns gott om tid att se den.

torsdag 21 mars 2013

Teaterstråket i Göteborg invigt

För en stund sedan invigde Birgitta Öfverholm, från Näringslivsgruppen på Göteborg & Co, Teaterstråket i Göteborg. Initiativet kommer från fria teatrar i Göteborg och har administrerats av Teatercentrum Väst.
Med Stora Teatern och den både virtuella och fysiska möteplatsen, info- och biljettstället Kulturpunkten i ena ändan kan man sedan följa de båda spårvagnslinjerna 3 och 9 på resan mellan Hagakyrkan och Chapmans torg. På varje hållplats utom Kaptensgatan däremellan finns nu infoskyltar om de tio teatrrar som ligger längs stråket. Förutom Stora Teatern i öster återfinns i västlig riktning Teater Jaguar, Hagateatern, Folkteatern, Teater Uno, Teater Trixter, Masthuggsteatern, Göteborgs Dramatiska Teater, Teater Seasam och GEST (Gothenburg English Studio Theatre).
Kriteriet för att få vara med är att man har god kvalitet i verksamheten, ger minst 40 föreställningar per år och ligger max 500 meter från en av hållplatserna.
Ett steg ut på teaterstråket är ett litet steg för en människa men ett stort steg för mänskligheten!

tisdag 5 mars 2013

Tankeverket på Stora Teatern - Michael Heinrich om Marx Kapitalet

Igår kväll startade ett nytt samarbete mellan Tankeverket på Södra Tetaern i Stockholm och Stora Teatern i Göteborg. Första gäst var Michael Heinrich, professor vid Technische Fachhochschule i Berlin. Hans senaste bok En introduktion till de tre volymerna av Marx Kapitalet har precis kommit ut på TankeKraft förlag i en översättning av Anders Ramsay.
Sven-Eric Liedman, en av landets främsta kännare av Hegel, Marx och Engels, introducerade och talade spirituellt med Heinrich och samtalet, såväl som Heinrichs föreläsning på en knapp timme, handlade om Marx förnyade aktualitet i den djupgående ekonomiska världskrisens spår.
Heinrich betonade att Marx var forskare i ekonomi och sysslade inte med att skapa världsåskådningar eller politisk teori.
Hans nya bok är en sorts kommentar till arbetet med "MEGA" (Marx-Engels Gesamtausgabe, en nyutgivning av samlade verk), som visar tydligt hur Marx själv bara auktoriserade första delen i Kapitalet och att det egentligen är Friedrich Engels redaktionella arbete som ligger bakom del 2 och del 3.
Heinrich anser att de manuskript som Marx lämnat efter sig i själva verket visar hur han omprövar vissa av sina teorier t.ex. den sk Kristeorin som bygger på profitens sjunkande värde. I senare manuskript menar Marx tydligen, möjligen i en hegeliansk vändning, att det även inom tider av sjunkande vinster finns helt olika förutsättningar att klara en ekonomisk kris. Det beror i lika hög grad på företagets soliditet och förmåga att låna sig ur kriser och överbrygga dem genom investeringar, en teori som sedan Keynes utvecklade till fulländning några decennier senare.
Det som slår mig under föreläsningen är kanske inte detaljerna i denna Marxiana, utan snarare hur märkligt det ändå är attt.ex. Adam Smiths liberalism och Marx teorier ännu är så oerhört dominerande inom samtida ekonomisk teori.
Om man tittar på hur snabbt den tekniska utvecklingen gått de senaste decennierna (vem hade trott att man skulle kunna surfa på Internet i en telefon så sent som 1990?) så har den ekonomiska teoribildningen inte lämnat mitten av 1800-talet. Milton Friedmans liberalism är ingenting annat än Adam Smith 2.0 och när missbruket av Marx för världsåskådningsfrågor och politiska diktaturer hamnat på historiens sophög, är det fortfarande ingen som lyckats formulera en bättre analys av kapitalismens väsen. Även nutida förtjänstmöjligheter som derivater och blankning är något som Marx förutspår genom sina konkretiseringar av optioner på optioner.
Så det blev en livlig diskussion även när publiken fick ställa frågor i en fullsatt kristallsalong på Stora Teatern och när vi gick ut funderade jag på när det hände senast att man i en en fullsatt lokal diskuterade Marx en måndag kväll på Avenyn.
Något har möjligen hänt, oklart vad.