lördag 16 april 2011

Röhsska, Göteborgs museer och forskningen

I dagens GP gör Boel Ulfsdotter en intressant jämförelse mellan "Cocktail"-utställningen på Röhsska och "Dandy" på Nordiska museet. Hennes diskussion kring utställningarnas inriktning och pedagogik är det inte min sak kommentera. Mot slutet lyfter hon dock en sak som kräver ett klargörande. Ulfsdotter skriver: "Som läget är nu undrar jag vem som skall tvinga museet att fullgöra sitt uppdrag och och göra forskningsbaserade utställningar?" Som ytterst ansvarig tjänsteman för Göteborgs museer vill jag peka på att stadens museer inte har något specifikt uppdrag att varken bedriva egen forskning eller göra forskningsbaserade utställningar. Detta kan man naturligtvis ha synpunkter på, men det är så det ser ut. Museicheferna har många riktlinjer som är gemensamma för staden och det finns även övergripande mål som kulturnämnden har formulerat. Men museicheferna har den konstnärliga och vetenskapliga friheten att leda museerna utifrån den profil och inriktning de själva väljer i samråd med personalen. Jag anser att det är en självklarhet att det ska vara på det viset. Däremot är museicheferna och jag helt överens om att arbeta för att stärka kopplingen till forskningen, men också grundutbildningen vid universitet och högskolor. Museerna har betydande samlingar och kompetent personal som är utmärkta samarbetspartners för akademin. I det korta perspektivet arbetar vi på olika områden med att stärka anknytningen och varje museum har idag olika kontakter på området. Tack vare en generös donation från Stena-stiftelsen har Göteborgs konstmuseum kunnat bygga upp en forskningsenhet som arbetar med att beforska de egna samlingarna och publicera resultaten i skriftserien Skiascope. Vi har nyligen säkrat verksamheten även efter Stena-projektets utgång. Tack vare detta arbete har nu också Göteborgs konstmuseum och Röhsska gemensamt fått forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond för att arbeta med kvinnliga konstnärer som är representerade i museernas samlingar. För närvarande pågår en utställning om detta på Konstmuseet. Röhsska publicerar en vetenskaplig skrift till hösten om forskning kring museets modesamlingar. En av svårigheterna för de kommunala museerna att bedriva forskning är dels bristande egen infrastruktur, men framför allt att 97% av de forskningsmedel som fördelas går till museer i huvudstaden. Därmed kan det finnas svårigheter att jämföra t.ex. Röhsska med Nordiska museet i det avseendet. Båda Göteborgs konstmuseum och Röhsska samarbetar för övrigt med Konstnärliga fakulteten och Röhsska har sedan många år ett nära samarbete med HDK. Göteborgs stadsmuseum har för närvarande enskilda forskare knutna till sig, och samarbetar med Pedagogiska fakulteten i ett forskningsprojekt kring museipedagogik för barn. Där finns också samverkansprojekt med Kulturvetenskapen, under ledning av Catharina Thörn kring gentrifiering och med Chalmers Arkitektur, internationella arkitekturskolan under ledning av Ana Betancour kring kulturens roll i stadsutvecklingen, men inriktning mot Centrala Älvstaden. Sjöfartsmuseet ingår i nätverket Association North Sea Cities och arrangerar i år den internationella forskningskonferensen "North Sea Conference". Både Göteborgs Stadsmuseum och Sjöfartsmuseet är medarrangörer till Svenska Historikermötet i maj och sedan flera år tillbaka samarbetar Akvariet med Naturvetenskapliga fakulteten bl.a. inom ramen för VIRTUE-projektet. Kulturförvaltningen kommer den närmaste tiden att förnya sina ansträngningar för att stärka samarbetet med akademien. I början av juni har vi planerat ett gemensamt seminarium kring forskningsfrågor tillsammans med GU på Jonsereds herrgård. Jag hoppas att detta på sikt kan mynna ut i en gemensam forskningsstrategi för museerna. När det gäller Ulfsdotters rekommendation att besöka Nordiska museets utställning som utsetts till bästa utställning 2010, kan jag bara instämma. Det är glädjande att Röhsskas utställning ligger så bra till att den jämförs med förra årets bästa utställningar. För den modeintresserade skulle jag nog vilja säga att man borde kunna se båda två. Inte antingen eller, utan både och.