Vid årets slut

Arbetsmässigt har 2008 för mig naturligt dominerats av mitt byte från jobbet som utbildningschef i Mölndal till det som chef för Kulturförvaltningen i Göteborg. Det har varit en omtumlande tid på många sätt. I Mölndal hade jag stort svängrum att arbeta som kulturskribent, samtidigt som min huvudsyssla som förvaltningschef var en ganska anonym tillvaro i jämförelse med hur det är idag. Men det har varit en rolig förändring och en händelserik höst.
En av de saker som sysselsatt mig mest var det i GP kallade "Graffiti-bråket", som utlöstes när jag stoppade ett graffiti-inslag på Pustervik den 19 september. Det påminde mig en aning om en debatt jag hamnade i under första halvan av nittiotalet, när jag kritiserade en olaglig utgivning av Mein Kampf på Hägglunds förlag. Då ryckte hela det då tunga kulturgardet ut och anklagde mig för allt från att vara tryckfrihetens dödgrävare till tysk spion. Det var en märklig känsla att hamna mitt i debattens fokus på den tiden, särskilt som jag inte hade så många år som kulturskribent bakom mig. Men något hände och efterhand fick den dåvarande förläggaren Kalle Hägglund allt färre sympatier. Länsrätten och Hovrätten granskade fallet och konstaterade att Kalle Hägglund gjort intrång i upphovsrätten, trots att det funnits en överväldigande konsensus bakom Jan Myrdahl, Svante Nycander, Peter Kadhammar och andra som påstod att Tyskland kränkte den svenska tryckfriheten.
Med den erfarenheten i bagaget hade det varit mycket intressant om någon av mina kritiker orkat sätta sig in i frågan så pass mycket att man gjort en JO-anmälan eller bett JK pröva frågan om den inställda graffiti-målningen på Pustervik. För egen del är jag helt säker på att yttrandefrihetslagen inte föreskriver att kommuner måste tillhandahålla lagliga väggar för graffitimålning. Det är det den här frågan gäller, och det enda beslut jag fattat.
Efter Mein-Kampf-debatten på nittiotalet har jag sysslat en hel del med yttrandefrihetsfrågor och gick med i Publicistklubben 1998, Författarförbundet 1999 och PEN-klubben 2000. Jag är för övrigt fortfarande medlem i alla tre förbunden. Därför känns det onekligen nästan komiskt att bli uppläxad offentligt i grundläggande frågor om yttrandefrihet och konstnärlig frihet av alla möjliga personer, från GPs kulturchef till gamla stalinister som redan under Mein Kampf-debatten glömt att man bara något decennium tidigare förespråkade en sovjetisk statsbildning. Mest givande tycker jag att debatten på Pustervik den 21/9 ändå var, för där deltog åtminstone några av de berörda ungdomarna och de hade ett uppenbart intresse av att försöka förstå vad den där fyrkantiga byråkraten egentligen sade.
För några veckor sedan besökte jag konstnären Jonathan Josefsson (tidigare graffitimålare och nu konstnär) som också deltog i debatten på Pustervik. Han var också en av de tre konstnärer som åkte till Stockholm och deltog i tävlingen på Södra Teatern som representant för Göteborg. Han har följt den här debatten under decennier och sade något som jag tycker stämmer till eftertanke:
"Den här debatten flammar upp med jämna mellanrum och det tråkiga är att det oftast är nya personer som inte är tillräckligt insatta som intar samma uttjatade positioner som alltid och därför förs inte debatten framåt."
Det ligger onekligen något i det.
Som skribent och debattör tycker jag att "Graffiti-bråket" har varit upplivande för kulturklimatet i Göteborg. Debatter är alltid roligare om de gäller något verkligt, och det är uppenbart att lokaldemokratin och dess komplikationer i gränslandet mellan yttrandefrihet, konstnärlig frihet har gjort en del avtryck. Annars hade det nog inte hamnat i Gabriel Byströms årskrönika:).
2009 känns som ett spännande år arbetsmässigt. Kommer Kulturutredningen att ändra på maktbalansen inom det offentliga kulturlivet? Hur långt kommer vi med planerna för ombyggnaden av Stadsbiblioteket? Förnyelsearbetet vid museerna fortsätter. Pustervik behöver upprustas. Konstbiennalen kan bli en mycket intressant händelse med tanke på de båda curatorerna Celia Prado och Johan Pousette, hur involverar vi det fria kulturlivet på ett för alla bra sätt i Kulturkalaset? Det är några av utmaningarna och de spännande frågorna att arbeta med under 2009. Och förhoppningsvis blir debatten lika het om mycket av detta!
Gott Nytt År!