torsdag 25 november 2010

Biografsalongens ontologi

I kulturförvaltningens förslag till budget för 2011 har jag strukit anslaget till Skolbion, som är en verksamhet som funnits i Göteborg sedan mitten av nittiotalet. Det är sannerligen inte med lätt hjärta eller för att verksamheten inte skulle vara bra. Tvärtom är det en väl fungerande verksamhet som utvecklats från det ursprungliga uppdraget att visa film för skolelever i biografsalong, till ett pedagogiskt arbete med film som omfattar kvalificerade bedömningar av film, utarbetande av instuderingspaket för skolorna och andra aktiviteter. Det har utvecklats ett omfattande nätverk mellan kulturförvaltningen, skolorna och diverse andra aktörer med starka intressen i och omkring filmindustrin. Sparförslaget har kritiserats inom och utanför kulturförvaltningen. Det är utmärkt att det finns en levande debatt om kulturen i Göteborg och jag har med stort intresse läst alla inlägg.
Många personer som är aktiva i det nätverk som arbetar med filmen i Göteborg har mejlat till mig och kulturnämndens ledamöter och fört fram många och kloka synpunkter. Jag kommer inte att hinna besvara alla mejl i frågan, utan vill på detta sätt redogöra för min bedömning. Kulturnämnden har ännu inte tagit ställning till frågan, utan det är en del i den samlade budget som kommer att behandlas vid kulturnämndens möte den 1 december.
Skälet till förslaget är i första hand ekonomiskt. Kulturnämnden har ett årligt rationaliseringskrav på 1 % av omslutningen. Det betyder inför 2011 ca 2,7 miljoner kronor och pengarna måste tas någonstans. De uppföljningar som kulturförvaltningen gjort de senaste åren visar på ett minskande intresse från skolorna att använda sig av skolbion. Det kan finnas många skäl till detta. Faktum kvarstår att verksamheterna inom skolan prioriterar skolbion lägst när det gäller de andra aktiviteter som ordnas centralt för eleverna, såsom teaterbesök och museibesök. Undersökningar visar att biobesök är den kulturella aktivitet som är vanligast i de flesta familjer i Göteborg. Risken att barn och ungdomar aldrig har varit på bio är ganska liten i jämförelse med risken att de inte har varit på teater eller museum. Det är beklagligt om ett enda barn i Göteborg aldrig satt sin fot på en biograf - men frågan är snarare om det är kulturnämndens uppgift att undanröja just en sådan omständighet, särskilt som allt färre skolor väljer att utnyttja möjligheten som nu funnits i femton år.
Skolbion kom till i en tid när det inte var standard med en TV-apparat med video i varje klassrum och när det i bästa fall fanns en dator på varje skola med internetanslutning. Idag är det möjligt att med god kvalitet visa film i de flesta klassrum, och att via GRs AV-central låna olika typer av medier gratis och även ladda ned streaming media, som nya filmer, direkt i klassrummen. Tillgången på film har alltså ökat dramatiskt sedan mitten av nittiotalet.
På många sätt kan man säga att vi lever i den rörliga bildens tidevarv, nu när det också är möjligt att hålla videokonferenser via mobiltelefon. Detta gör att det krävs en omfattande diskussion om angränsande frågor som upphovsrätt, yttrandefrihet, konsumtion av olika medier och deras tillämpning och praktik, tekniska och innehållsmässiga frågor. Dessutom finns ett omfattande intresse bland barn och ungdomar att producera egna rörliga bilder som publiceras t.ex. på Youtube, worldwide. Mot bakgrund av detta känns en diskussion om vikten av att uppleva biografsalongens särskilda stämning, företrädesvis den som infinner sig på den i filmkretsar så populära Draken vid Järntorget som en aning smal.
I den bästa av världar skulle skolbion i Göteborg kunna utvecklas utan avbrott i kontinuiteten för att svara upp mot den nya tidens krav. Vi har dock för närvarande ekonomiska realiteter som vi måste hantera och som leder till nödvändiga besparingar någonstans i vår verksamhet.
Mitt förslag till kulturnämnden i dagsläget är därför att lägga ned skolbion i dess nuvarande form och så snart ekonomin tillåter arbeta för att vidga arbetet med film till att omfatta rörlig bild som särskilt utvecklingsområde, möjligen inom ramen för ett kommande Ungdomens kulturhus, under förutsättning att kulturnämnden anser så. Jag vet i dagsläget inte hur kulturnämnden kommer att besluta i denna fråga, utan ser fram emot budgetdiskussionen den 1 december.